fredag 11 oktober 2013

Blicka framåt

Helgerna, då både husse och matte är hemma, är extra mysiga tycker Bozze. När flocken är samlad kan man slappna av. Den här söndagen var en sån där härlig, kristallklar och solig höstdag som liksom kräver att man ger sig ut i naturen. Bozze fick springa fritt, matte hasade sig fram och sneglade efter kantareller och husse fångade då och då naturens stilla skönhet via kamerans objektiv. Det var lika idylliskt som bilden på en broschyr från Jehovas vittnen och lika fort som en sådan broschyr hamnar i soporna sprack också idyllen. Det var nämligen nu Bozze upptäckte kossan. 

Bozze stannade tvärt och stirrade. Vad i helskotta är det där? undrade han. Husse stannade tvärt och stirrade. Här är det bäst att sätta på kopplet! konstaterade han. Matte stannade tvärt och stirrade. Undrar om vi måste köpa mjölk? funderade hon. Som den hårding Bozze är började han med hög stämma skälla ut kossan.

- Kom igen då din fjant. Om inte husse hade mig kopplad skulle du ligga risigt till!
Bozze slet vilt i kopplet för att liksom understryka det sistnämnda. Kossan glodde på honom med trött min.

- Vad glor du på? Har du fått glosjuka?


Bozze fortsatte skälla ut kossan och släppte den inte med blicken en endaste sekund. Om Bozze istället hade slängt ett öga snett framåt hade han upptäckt den stora, svarta tjuren som börjat bli rejält irriterad på Bozzes skällande. När Bozze väl vände sig om var han bara drygt två meter från tjuren. Att tjuren i fråga befann sig på andra sidan ett stängsel var en detalj som Bozze på grund av akut chock inte hann registrera. Det finns de som påstår att hundar inte kan hoppa bakåt från stillastående läge. Det kan dom. Bozze hoppade en meter bakåt och kastade sig in bakom husses ben. Bara det faktum att han sökte skydd hos husse visar att Bozzes logiska tänkandet var satt i läge OFF. Husse är en fredlig, otränad, något till åren kommen, kommunalgrå tjänsteman. Hans chanser att överleva slagsmål med en uppretad, 1,5 ton tung tjur är obefintlig, ja, rent av skrattretande. Men i detta läge var det inte husse som blev utskrattad. Det var Bozze. "Din fegis" skrattade matte. "Där fick han så han teg" flinade husse.
Så här i efterhand är Bozze säker på att han även hörde kossan skratta. Tjuren skrattade inte. Den hånlog. "Nu har han i alla fall lärt sig att inte skälla på kossor" sa matte. 


Två dagar senare fick matte erfara att Bozze inte alls hade för avsikt att upphöra med koutskällning. Nu har matte slutat skratta. Bozze ler lite i smyg....

Kommentarer från tidigare blogg:
Skapad av Susanne 11 okt, 2013 08:22
Hoppas att Bozze förstår att man inte kan tugga i sig kossor som man tuggar i sig åkersorkar...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar