tisdag 22 oktober 2013

It doesn't matter if your black or white

I lördags skulle ett källargolv fixas till i Swalbo. Husses kompis hade erbjudit sig att hjälpa till och han tog med sig sin alldeles egna fru och deras labrador Vito. Om Bozzes matte hade tänkt efter lite hade hon kunnat ta ett foto på de två hundarna. Sådana kontraster - den ena lockig och vit, den andra släthårig och svart. Fotografiet hade kunnat läggas in under detta textstycke med en fyndig bildtext, t.ex. "It doesn't matter if your black or white". Åh, vad effektfullt och vitsigt det hade blivit. Nu blev det inte så för matte tänkte inte efter. Läsaren får helt enkelt visualisera det och bli imponerad ändå.


Bozze tyckte det var jättekul med en kompis. Han hoppade, sprang, gladskällde och försökte på alla sätt få igång lek. Vito tittade överseende på den vita ullbollens försök att få uppmärksamhet. Vito är fem år och då tycker man att fyraåringar är barnrumpor. Dessutom vill man ju visa husse och matte att man är en mogen och klok hund. Vitos husse och matte tittade med stolta blickar på sin mogna, kloka labrador. Bozzes matte och husse tittade på varandra och himlade med ögonen.
Lite senare när Vito trodde att ingen människa såg lekte han ändå lite med Bozze. Bozze försökte få fart på lekandet genom att hoppa upp på Vito. Vito talade med ett bestämt morr om att han inte gillade att bli hoppad på. Två minuter senare försökte Bozze skoja till det genom att hoppa upp på Vito. Vito talade med ett bestämt morr om för Bozze att han inte gillade att bli hoppad på. Vi perroägare vet att en perro har mycket lätt för att lära sig saker. Dom förstår snabbt. Det vet inte Bozze för han råkade missa den lektionen i sin perroutbildning. Under de fem timmar besöker varade försökte Bozze skoja till det genom att hoppa upp på Vito ungefär 342 gånger. På slutet orkade Vito knappt morra utan sneglade bara längtansfullt mot bilen.
På söndagen låg en styck utslagen labrador i en soffa i Höganäs. I Tyringe låg en lika utslagen Perro i fåtöljen. Nu ser Bozze väldigt mycket fram emot nästa kompisträff med den roliga labradoren. Vito sänder en bön till hundguden att den dagen aldrig ska komma.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar