söndag 3 november 2013

En helt vanlig morgon...


Matte låg i sängen och försökte morgna till sig i vanlig ordning. Just morgnar är extra jobbig när man har ME/CFS. Det tycker Bozze är suveränt. Han morgnar sig gärna tillsammans med matte. Om husse inte hade funnits hade matte aldrig kommit upp ur sängen. De flesta karlar är intresserade av att "få kvinnor i säng" och brukar bjuda på starkvin för att lyckas med detta. Husse är mer intresserad av "få matte ur säng" och han använder sig därför av extra starkt kaffe.
Idag tog Bozze, av trängande orsaker, en kort paus i morgningen för att av husse bli utsläppt till den 1000 kvm stora hundtoaletten, även kallad trädgård. Det tar alltid lite tid för Bozze att välja den ultimata platsen för själva utförandet av sina behov. Det är viktigt att variera sig så mycket som möjligt eftersom han då senare kan följa den spännande jakten på bajset. "Sök bajset" säger husse och Bozze lyder och finner mängder av kaninbajs med hjälp av sin för ändamålet välutrustade nos. Sitt eget bajs känner han då rakt inget behov av att söka reda på och han överlåter utan att tveka den uppgiften till matte och husse. 

När Bozze kom in (efter att ha gjort ifrån sig snett bakom den rhododendron som matte planterat till minne av sin mamma) fick han mat av husse. Livet var därmed så bra som det bara kan bli när man är hund. Glad och nöjd galopperade Bozze in till matte, upp i sängen och satte sig på mattes iPad med en nöjd suck. Matte suckade också, fast inte lika nöjt, och när hon väl lyckades få fram sin iPad hade Bozzes rumpa avslutat ronden i Candy Crush. Matte blev sur. Hon hade kämpat med denna bana ett tag och det här var första gången hon varit på väg att klara den. Bozzes rumpa hade förstört chansen. 



"Nu lägger jag ut dig på Blocket under bortskänkes" morrade matte. Hundar förstår egentligen inte människospråk men när Bozze vände sig om och tittade på matte kunde hon i hans ögon se att han förstått. Blicken var både ledsen och orolig. "Alltså, jag bara skämtade" stammade matte och försäkrade sedan att risken att hon skulle lämna bort Bozze var lika liten som en snöbolls chans i helvetet. Bozze slappnade av, lade huvudet på mattes mage och suckade nöjt. Matte klappade Bozzes huvud och tänkte på det hon hört om att man inte ska mänskliggöra sin hund. Jag mänskliggör inte Bozze men jag tror faktiskt att han hundliggör mig, konstaterade hon. Bozze tittade upp på matte och i hans blick kunde hon se en oändlig visdom. Här ligger vi i en unik gemenskap och begrundar det vidunderliga i livet tänkte matte. Bozze lystrade. Kylskåpet öppnades nere i köket. På en tiondels sekund var han på väg nerför trappan. Kvar låg matte ihopkurad till en boll. En 31 kg tung hund som rivstartar från en mage ger tydliga spår i form av smärta. "Nu lägger jag ut honom på Blocket under bortskänkes" väste matte.

2 kommentarer:

  1. Så underbar blogg så man bara smälter! Nu har jag upptäckt EN sak som skiljer Bozze från Ginnis. På morgonen får också Ginnis "göra ifrån sig" i trädgården men eftersom han är VÄLDIGT intresserad av sitt eget bajs och käkar upp det (blää) så följer matte alltid med ut. Däremot finns här också just nu massor av fårbajs efter grannens får Bill och Bull som bestämt sig för att det är bättre hos oss, som också behöver vaktas. Kaninerna håller sig dock borta hos fårägarens ägor en bit bort. Kaninlortar skulle jag kunna acceptera men hundbajs. Örk!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag anar en Zune i Ginnis. Zune åt allt bajs, sitt eget, fårens, hästarnas, kaninernas, andra hundars.....

      Radera