måndag 24 februari 2014

Från toppen till botten på två sekunder

Jag har reviderat min husdjurspyramid. Topplaceringen är härmed ledig.

I höstas sprang Bozze en gång ifrån mig in i skogen. Det tog lång tid innan hans selektiva hörsel uppfattade att jag kallade på honom och när han äntligen kom tillbaka hade han något äckligt, brungult, stinkande klet i pälsen runt hela munnen. Jag tyckte det luktade kräk och tänkte att det kanske var något rådjur eller en älg som kräkts.

Idag när vi gick samma runda hände samma sak. Samma ställe, samma selektiva hörsel och samma klet. Den här gången beslutade jag mig för att traska ut i skogen och kolla vad det egentligen var för något äckligt. Jag beredde mig på att finna ett ruttnande kadaver. Det var inget kadaver. Det var mycket, mycket värre än så. På marken fanns nu bara ytterst lite klet kvar. Jag förstod först inte vad det var men sedan såg jag två pappersnäsdukar med spår av samma klet. DET hade jag inte förväntat mig. Det fick mig att kvälja hela vägen hem och detta är anledningen till att Bozze tillfälligt lämnar toppen på pyramiden. 




1 kommentar:

  1. Så fick jag då rätt. Min kommentar på förra inläggen "fastnade" tydligen inte och det var kanske tur. Jag skrev då att forskning på vetenskaplig grund endast kan påvisa felaktigheter. Aldrig bevisa sanningar. Så rätt jag hade. Jag skrev också att jag ville vara opponent när du in real Life försvarade din sanning eftersom jag visste att det kunde vara fel på topplaceringen. Jag vet en annan hund nämligen som platsar där. Nu behöver jag inte vara opponent. Tyvärr måste jag dock säga att detta inlägg också gör att Ginnis faller långt ner till botten av pyramiden. Han äter också bajs. Företrädesvis sitt eget om matte inte är snabb nog. Äckelpäckel!

    SvaraRadera